Jordningssystem – Wikipedia |
您所在的位置:网站首页 › tn tn-s › Jordningssystem – Wikipedia |
Jordningssystem är den del inom elektriska distributionssystem som säkrar systemets jordning. Jordningssystemet har betydelse för elsäkerheten och elektromagnetisk kompatibilitet hos elförsörjningen. Regelverket för jordningssystem varierar kraftigt mellan olika länder. IEC-terminologi[redigera | redigera wikitext]Den internationella standarden IEC 60364 skiljer mellan tre familjer av jordningsarrangemang, som använder tvåbokstavskoder TN, TT, och IT. Den första bokstaven indikerar förbindelse mellan jord och elförsörjningsutrustning (generator eller transformator): "T" – Direkt förbindelse av en punkt till jord (Latin: terra). "I" – Ingen punkt är ansluten till jord (isolerad), förutom via högimpedans.Den andra bokstaven indikerar anslutning mellan jord och den elektriska enheten som tar emot elenergi: "T" – Direkt förbindelse med jord, oberoende av någon annan jordförbindelse i försörjningssystemet. "N" – Förbindelse till jord via försörjningsnätverket. TN-koppling[redigera | redigera wikitext] TN-S: Separata skyddsjord- (PE) och neutralledare (N) från transformatorn till förbrukaren, som inte är ansluten i någon punkt efter distributionspunkten. TN-C: Kombinerad PE- och N-ledare (PEN-ledare) hela vägen från transformatorn till den förbrukande enheten. TN-C-S jordningssystem: Kombinerad PEN-ledare från transformatorn till byggnadens distributionspunkt, men separata PE- och N-ledare i fastinstallation inomhus samt hos flexibla kablar.PEN-ledare är en direktjordad ledare som har gemensam funktion som skyddsledare och neutralledare.[1] I Sverige matas hushållen enligt TN-C-S-koppling, det vill säga en kombinerad skyddsjord- och neutralledare (PEN-ledare) fram till distributionspunkten (gruppcentralen), där ledarna uppdelas till separata skyddsjord- och neutralledare. Uppdelningens syfte är att minska risken för jordströmmar (vagabonderande strömmar) och därmed öka elsäkerheten.[2] TT-koppling[redigera | redigera wikitext]I ett TT-jordningssystem ansluts jordningen genom en lokal anslutning till jord, oberoende av jordningsanslutning vid generatorn. Den stora fördelen med TT-jordningssystem är att den är fri från hög- och lågfrekventa störningar som kommer via neutralledaren från apparater anslutna till den. Det är därför som TT-jordning alltid har varit att föredra för speciella applikationer som till exempel telekommunikationscentraler som har nytta av störningsfri jordning. TT-jordade förbrukare riskerar inte heller att bli strömförande vid avbruten neutralledare. Före eran med krav på installation av jordfelsbrytare (JFB)[a] brukade TT-jordning vara oattraktivt för generell användning på grund av dess – i jämförelse med TN-jordning – sämre förmåga att hantera höga strömmar ifall kortslutning mellan fas och skyddsjord uppstår. Men då jordfelsbrytare förhindrar denna nackdel, har TT-jordning blivit attraktivt för installationer där all växelströmsel är skyddad med jordfelsbrytare. IT-koppling[redigera | redigera wikitext] I ett IT-jordningssystem kan distributionssystemet sakna anslutning till jord, eller så har systemet en jord med hög impedans. I IT-system med jordanslutning är det brukligt att använda någon form av isolationsbevakning för att kontinuerligt övervaka isolationsfel mellan fasledare och en utsatt del.[3][4] Se även[redigera | redigera wikitext] Säkringsskåp Jordfelsbrytare Jordning Anmärkningar[redigera | redigera wikitext] ^ Anläggningar utförda enligt ELSÄK-FS 1994:7 behöver inte installation av jordfelsbrytare vid utökning.[1] Referenser[redigera | redigera wikitext] ^ [a b] ”ELSÄK-FS 2008:1”. Elsäkerhetsverket. https://elsakerhetsverket.se/om-oss/lag-och-ratt/foreskrifter/elsak-fs-20081/. Läst 20 mars 2022. ^ Alameddine, Raged; Dashtbozorg, Sajad (2016). ”Utredning av för- och nackdelar med TN-S respektive TN-C system”. KTH. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:911558/fulltext02. Läst 20 mars 2022. ^ Lycksell, Linus. ”IT-kopplade AC-nät: Enpoliga jordfel i befintlig elanläggning under jord”. Umeå universitet. http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1448503. Läst 11 april 2022. ^ SEK Handbok 444 Utg 2.1 (3). mars 2019 |
今日新闻 |
推荐新闻 |
CopyRight 2018-2019 办公设备维修网 版权所有 豫ICP备15022753号-3 |